Idag har vi varit inne i stan, efter lite tjat från min sida. Jag håller på att dö här utan nya kläder och fick tillslut med mig min kära sambo. Vi gick i typ varenda affär som finns här och tyvärr hittade jag inte ett enda plagg, vilket jag knappt någonsin har gjort i denna stad.. MEN Jonas, han trippar alltid lika glatt fram på storgatan med en påse nyinköpta kläder i handen.

Vad har hänt med mig? Eller framför allt, vad har hänt med Jonas?

Jag har på något mystiskt sätt lyckats föra över mitt shoppingbeteende till denna man. Det är typ inte okej.. Inte heller blir det bättre när jag snällt bär påsen åt honom en kort stund och han är snabb med att säga "Hur känns det att bära kassarna, du som är så ovan?"

Men skrattar bäst som skrattar sist! Jag fick tillslut en kasse. Med två par örhängen i. Mitt shoppingbeteende har varit som bortblåst de senaste månaderna. Men jag antar: Det som göms i snö, kommer upp i tö!